Under torsdagen framför alla artister sina bidrag framför presspubliken.
Så vi har än en gång suttit samlade och lyssnat igenom bidragen för att få ett hum om hur de kan se ut i TV på lördag.
Här är mina tankar om bidragen.
1. We are Your Tomorrow
Artist: David Lindgren
Numret inleds med laser och rök och David spelar på lasern likt Jean Michel Jarre innan han hoppar fram på scenen och dansar tillsammans med sina dansare när denna arenapop övergår till EDM.
Själv tycker jag detta är väldigt effektfullt. Det set läckert ut på scenen och de använder lasern på ett smart sätt. Sedan är David som vanligt duktig på att fånga kameror och göra sig snygg på scenen för att vara likeable både mot publik i arenan och de hemma i sofforna.
Jag är ändå imponerad av helheten av detta. Jag har väl ett hjärta som slår extra hårt för just arenapop med EDM-beats. Sedan får vi se hur det står sig i TV.
2. 100%
Artist: Victor och Natten
Victor och Nattens flört med Oskar Linnros / Jakob Karlberg i denna peppiga poplåt med viss tuggummismak är väldigt radiovänlig, och tillsammans med cheerleaders blir det kul party på scenen. Men – och detta är faktiskt ett stort men – är att Victors röst är otroligt svag även här på scenen. Det är mycket text och orden går inte fram. Det blir som en vägg av ljud utan att man förstår vad han säger förutom möjligen ”du och jag till 100%”.
Om inte sången når fram bättre i TV kommer detta ha oförtjänt dåliga möjligheter på lördag.
3. Hunger
Artist: Molly Pettersson Hammar
Känslan från fjolårets I’ll be fine finns kvar, både i låten och numret. Det kan vara en fördel i år i och med att såpass många uppenbarligen gillade låten, men att den föll på appstrul. Jag tycker Mollys röst är oklanderlig, och hon känns som en bra housediva som passar i denna typ av sammanhang. Med tanke på låtens flört med 90-tals house så skulle jag faktiskt vilja se Molly som featuring på just en tung houselåt. Där hade hon passat perfekt. Om inget för att få sitt namn att synas mer, vilket hon behöver.
Numret i sig är ganska enkelt med Molly i centrum på scenen och med hjälp av kameraåkningar eld och ljus ska hon flörta med publiken hemma i soffan. Frågan är om Molly kan koppla på charmen tillräckligt för att det ska funka denna gång?
4. I Will Wait
Artist: Isa
Isa har ett stort skynke som bakgrund till sitt nummer. Framme på scenen står en massa strålkastare. Jag vet vad ni tänker – Sanna Nielsens Undo , fast tvärt om, och ja, så är det ungefär. Men istället för att stråkastarna ska skapa en bur av ljus så jobbar de istället här med skuggeffekter mot skynket. Det blir förbannat läckert när ljuset dansar bakom henne tillsammans med hennes skugga. Allt ramas in filmiskt och snyggt.
Isa sjunger helt fantastiskt om jag ska vara ärlig. Verkligen smart att låta henne visa upp sin röst i första hand med en ballad i år efter förra årets mer radioformade poplåt. Låten i sig är för mig väldigt mycket amerikansk ballad. Den är effektfull i sin hjärttakt och funkar bättre nu på scenen, men jag är ändå inte riktigt med på båten. Jag har den fortfarande som ett albumspår, om än ett bra sådant.
5. Faller
Artist: Krista Siegfrids
Krista kör på rött, och tillsammans med dansare i overall och Formula 1-flaggor är det som en glitterig bildepå på scenen. Det är mycket poseringsdans som det ska vara när det kommer till skamlös schlagerpop från Bengtzing-skolan. Så är det schlagerpop ni gillar ger detta valuta för pengarna.
Nyskapande?
Inte det minsta. Men jag tycker det är oförskämt underhållande. I Melodifestivalen räcker detta gott och väl.
6. Håll mitt hjärta hårt
Artist: Patrik Isaksson, Tommy Nilsson & Uno Svenningsson
Herrana – eller PUT som jag kallar dom privat – börjar på varsin sida om scenen. Nilsson ute i publiken på den så kallade pucken. Uno Svenningsson till höger och Isaksson traskar ner från green room och förbi några gatlyktor som ställts precis nedanför trappan. De rör sig sakta men säkert mot mitten av scenen där allt avslutas i ett kallt snöfall.
PUT får ta om en extra gång för att Patrik inte sätter kameran i slutet rätt på grund av att han ställt sig på fel ställe på scenen. Men de är alla helt avslappnat oberörda av felen, skrattar och kör igen. Det är ändå det som är skillnaden på rutin och nybörjare.
Låten är fortfarande för vemodigt och dramatiskt för min smak. De tar i så mycket med känslorna att det kommer ut på andra sidan. Visst det funkar i Eurovision när ett balkanland gör samma sak, så de är väl inte helt fel ute. Men jag kan berätta en liten hemlighet för er. Jag är inte helt såld på balkanballader heller. Case lost.
7. Save Me
Artist: Wiktoria
Okej, detta blev väldigt effektfullt. Grafik projiceras på Wiktorias kropp. Allt från animerade bilder till att hon smälter ihop med de stora LED-skärmarna i bakgrunden. Detta kommer se förbannat bra ut i TV, och numret är signerat High Scream som jobbat med bland annat Avicii och David Guetta . Det är också ett nummer som helt står och faller med tekniken. Nu tror jag inte något kommer att fela på lördag, och inte ens ett ”tänk om” kommer vara ett problem. Men det är fortfarande ett väldigt avskalat nummer där sångerskan mer eller mindre står blixt stilla hela numret medan hon sjunger. Annars förlorar vi the illusion. Ett nummer enbart gjort för effektfull TV och att glöden måste synas i Wiktorias ögon för att hålla det intressant i tre minuter. Ganska tungt lass för en debutant måste jag säga.
Låten tar sig måste jag säga. Känns inte lika spretig idag som när jag hörde den första gången. Det är dansant lätt klubbmusik med countryinfluenser. Passar formatet mer och mer, så jag tror detta har bra chans i morgon.
Så, jag får nya favoriter från en dag till en annan i denna tävlingen. Bra sak.
Det var mina tankar om dagens repetitioner.
I morgon återkommer jag med mina åsikter från genrepet och en tippning på det.
På återskrivande då.
